Jag hade turen att kunna besöka en hantverksmässa senaste veckoslut. Det var inte planerat, jag råkade bara se en annons i den lokala dagstidningen och beslöt mig för att göra en visit. Inför besöket hade jag inte några större förväntningar, men det visade sig att det fanns massor med spännande att titta på! Många utställare fanns på plats, balansen mellan de som sålde färdigt hantverk och de som sålde hantverkstillbehör var rätt jämn. På garnsidan fanns en del närproducerat som jag tittade noga på, men sen hittade jag detta som fick mig att glömma allt vad naturfärgat heter.
Vilka färger och vilken kvalitet! Det är Fleece Artists Handmaiden Casbah sock i färgen Hummingbird. Jag är lite besviken på fotografiet, hur jag än försökte gick det inte att fånga den enorma färgstyrkan i garnet på bild. Och mjukheten är svår att beskriva i text; mjuk som en lurvig kaninunge eller den varma magen på en liten valp kanske?
Det var lite av en upplevelse att besöka Titityys monter där jag inhandlade detta garn. Där fanns alla dessa härliga garner jag sett utländska bloggare skriva om men som jag aldrig haft möjlighet att känna på i verkligheten. Jag förälskade mig i Shibui knits Silk Cloud. Jag har länge väntat på att hitta det rätta garnet för en spetssjal - nu verkar det som om jag inte behöver vänta längre! Även samma tillverkares Sock garn stod jag en god stund och klämde på. Utöver det hade de otroligt fina alpackagarner som frestade.
Tyvärr hade jag begränsad budget för garnköp så jag blev tvungen att välja. Det garn som talade mest till mig var det ni ser på bilden ovan, trots att jag inte har någonsomhelst aning om vad jag skall sticka av det. Exempelvis Silk Cloud skulle jag ha haft ett mönster till redan. Men ibland dyker det upp, det där garnet man bara måste få äga och som man köper trots att logiken säger annat. Vad man sen gör av det får man se. Åtminstone inte sockor, då jag sliter ut dem så fort. Kanske kan det bli någon form av halsvärmare?
Vårsolen börjar sakta värma igen, så det kanske är för sent att börja med halsdukar. En som uppmärksammat de ljusare dagarna är min julkaktus som sov sött när vintern var som mörkast. Nu har den vaknat till och jag tänkte avsluta med att dela med mig av den färgprakt den gamla kaktusen bjuder på.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar