tisdag 29 juli 2008

Ska det bli hantverksdagar den här gången?

Nu gör jag ett nytt försök att ägna åtminstone några dagar av min semester åt hantverkande. Jag tror att det hjälpte att jobba lite fysiskt med fönsterrenovering i lördags, resultat från dagen kan ses i Lottas blogg. I söndags fick jag en ny stickningsidé och i går kom turen till att äntligen få ihopsytt ett fodral till mina stickor.

Yttertyget är tunnt och manchesteraktigt, det är inköpt för ett par månader sedan på en arbetsresa. Innertyget hittade jag i går i tygaffärens realåda för 5 euro kilot. Det är ett stadigt bomullstyg i en nyans som passar bra med de mintgröna prickarna i yttertyget. Något egentligt mönster har jag inte följt, men goda råd hittade jag i en bra tutorial på nätet, ifall nån är intresserad finns den här.

Jag gjorde facken för stickorna lite olika breda beroende på vilka stickor jag har mer av, de smalare är 3 cm, de bredare 4 cm och de största fickorna för rundstickor etc. är 10 cm breda. De stickor jag använder har för övrigt varit min mammas, och av någon anledning har hon samlat på sig en rejäl mängd med stickor i storlek 3 ½, sammanlagt 6 par. Av övriga sorter finns bara några få par så man kan ju undra vad som föranlett hamstrandet av just den ena storleken.

Det enda som saknas nu är en knapp för att kunna stänga fodralet. Som kuriosa kan nämnas att den isydda öglan är gjord av ett sånt där silkesband som finns i halsringningen på tröjor nuförtiden. Det skall förhindra att plagget halkar av klädhängaren i butiken och man klipper ju bort det när man börjar använda tröjan. Jag har av nån anledning sparat dessa arma silkesband, för "man vet ju aldrig när de kan komma till nytta..." Nåja, nu fick jag klappa mig själv på axeln och intala mig själv att samlandet inte alls varit i onödan!

Jag nämnde att jag också fått en ny stickidé. Jag hittade ett nystan mohairaktigt garn i skåpet och slogs plötsligt av insikten att det skulle kunna bli en bra hösthalsduk. Kontrasten mellan den glesa effekten garnet ger och de tjocka flätorna ser riktigt lovande ut tycker jag! Fransar i kanten ännu så blir den nog mysig till hösten. Den andra stickningen på bilden nedan är lille M:s tröja. Fast den har jag kommit mycket längre på vid det här laget. De sände nämligen Ronja Rövardotter på tv i går kväll och jag satt och stickade på tröjan medan jag tittade. Som en parentes är det min absoluta favorit av Astrid Lindgrens böcker, troligen för att Ronja var den barnbokskaraktär jag kunde identifiera mig med som barn. I vilket fall som helst har tröjan ärmar nu och jag skall snart börja maska av för halshålet. Nu ska jag fortsätta hantverkandet, återkommer med nya resultat vartefter de blir färdiga!


onsdag 23 juli 2008

Motgångar

Som rubriken antyder har allt inte gått enligt planerna. Jag som skulle ha en ledig vecka då jag bara skulle hantverka. Självklart dyker det upp jobbärenden, så det enda hantverksrelaterade jag gjort fram tills i kväll var att köpa fönsterrenoveringsprylar med Lotta i måndags. Utöver den misslyckade hantverksveckan så blir jag tvungen att riva upp ärmarna på min vita tröja som ju var ihopsydd redan. Efter en halvtimmes användning hade ärmarna töjt ut sig så mycket att händerna helt var försvunna under dem. Garnet är av en tung kvalitet och när ärmarna var en aning vida, samt rätstickade så gick det tydligen såhär. Lustigt nog visade ärmarna inte dessa tendenser i stickningsskedet, och den övriga tröjan töjer inte heller såhär. Ifall nån av er läsare har något tips på hur jag kan rädda ärmarna utan att behöva riva upp och sticka om dem tas det tacksamt emot (att vika upp ärmarna är inget alternativ, jag vill ju att den fina resåren skall synas). Suck.

Men i bland finns det saker som piggar upp en och får livsandarna att återvända. Den förargliga jobbgrejen blev klar i eftermiddags, samtidigt damp följande bok in genom brevluckan: Valkokirjontaa kotien kätköistä av Helena Honka-Hallila och Maija Uusitalo. För att få gå ur bokklubben jag gick med i för att få vantmönsterboken måste jag beställa två böcker, detta var nummer två...Underbara bilder och ett teoriavsnitt som sänker tröskeln för att komma igång. Boken visar olika mönster som använts i Egentliga Finland under ett par hundra år, gjord i samarbete med bland annat landskapsmuseet. En historisk översikt över vitbroderiets historia i trakten finns också med, tänk vilket tålamod folk har haft!

Boken var så inspirerande att jag gick en vända i handarbetsbutiker och skaffade garn till lille M:s tröja, samt tillbehör för broderi. Jag fick en hel del idéer på tåget senast, och nu tänkte jag börja förverkliga den ena. Det skall bli ett dynvar i gammal stil med en broderad applikation i annan färgs tyg. Därför är det tekniskt sett inte vitbroderi jag gjort, utan lilabroderi. I kväll har jag suttit och försökt damma av broderikunskaperna och prövat olika tekniker som visas i boken. Med lite övning skall väl stygnen bli lite jämnare, visar här en bild på första provlappen.

onsdag 16 juli 2008

Nästan färdigt!

Hemma igen och nu är det verkligen slutspurt som gäller för arbetet med den vita tröjan! Senaste vecka blockade jag delarna och sydde ihop dem. Men jag blev för ivrig och satte genast igång med sjalkragen, utan att ta en bild av skapelsen först. Nu ser man knappt att garnhögen på bilden ovan föreställer en tröja, för jag hade inte tillräckligt långa rundstickor för att kunna töja ut den mer.

Jag är rejält nöjd med mitt arbete hittills, jag har faktiskt inte stickat en tröja sedan jag var 9-10 år gammal! Passar fint att den här blir färdig nu till sensommaren så kan jag ha den om kvällarna när det kan bli lite kyligt. Knapparna har jag köpt för länge sedan, bild ser ni längst nere i inlägget. Jag konstaterade att det blir en hel del garn över, jag och damen i garnbutiken tog i lite väl när vi räknade på garnåtgången. Men det gör inget, för garnet hittar jag garanterat på nya projekt för. Exempelvis tror jag att det blir ypperligt att sticka en mössa av till vintern, speciellt då det inte sticks.

Under veckoslutets resa fick jag nästan klart den första av makens BFF sockor, så nu är också de på slutrakan. Det känns nästan lite konstigt att de långvariga följeslagarna jag haft i projektväg börjar bli klara. Samtidigt brinner jag av iver att börja med nästa. Tyvärr väntar jag fortfarande på att Adlibris skall få in boken med aran-mönster, jag vill inte starta den flätstickade tröjan innan jag tagit mig en titt i boken i fråga. Sen har jag också flera mindre projekt att börja på, exempelvis babytröjan i föregående inlägg som jag kommer att sticka åt lille M. Utöver detta har jag en lång lista på projektidéer som jag skrev ner under tisdagens tågresa. Så nu har jag bestämt mig för att ta semester från jobbandet nästa vecka och passa på att ägna mig åt hantverkande på heltid!

tisdag 8 juli 2008

Retroinspiration och framsteg

Nu är jag tillbaka vid datorn igen, efter ett par veckors inspirerande paus. För tillfället har jag avslutat flera längre projekt och den vita tröjan jag hållit på med sen i julas är nästan färdig.

Inspiration kan dyka upp var som helst, och jag har nyligen haft tillgång till en riktig inspirationsskatt. På besök hos svärföräldrarna tog svärmor fram tre vaxdukshäften fulla med urklipp från 1970-talet. Och det var inte vilka urklipp som helst, utan recept och stickbeskrivningar! Jag har nu hittat massor med goda idéer och därför tänkte jag dela med mig av ett urval av dessa. Bilden uppe till vänster visar en enkel, stickad polotröja flör damer som verkar väldigt skön med tanke på kalla vintrar (om vi nu får sådana längre, såhär i globala uppvärmningens tid...). Snabbt ser det också ut att gå att sticka den.

Jag gillar tanken bakom dessa mönster som är gjorda i en tid när man i en mycket större utsträckning tillverkade kläder hemma. De är praktiska och inte så överdrivet "extra", vilket gör att de är användbara också i dag. Med enkla variationer kan man få tröjorna uppdaterade så att de passar i dagens mode. Och eftersom dagens mode ju är inspirerat av 1970-tal så behöver man kanske inte ens ändra något alls. Den mysiga babytröjan till höger skulle jag gärna sticka, men jag har inga egna barn. Så om någon av mina bekanta med barn är intresserade av en så hör av er så kan jag sticka en åt er, jag tycker att det känns tokigt att sticka något som inte kommer till användning. Med tanke på färgval så går det ju att ändra enligt önskemål.

Nästa bild visar en trevlig modell som skulle kunna fungera helt utan ändringar. Bältet skulle jag kunna lämna bort, men i övrigt helt min stil. Randningen är jättesnygg och det skulle vara kul att prova sticka den typen av knäppning. Bilden nere till höger visar resultatet i en vanttävling som någon tidning hållit. Vinnaren fick 1 000 kronor, måste ha varit en ansenlig summa på den tiden. Varför har man inte såna här tävlingar längre, jag skulle garanterat designa en vante och försöka knipa första pris. Så skulle man ju kunna finansiera sin hobby tack vare sin hobby!

Båda tröjorna på uppslaget nere till vänster är sådana som jag skulle kunna tänka mig. Titta noga på den vita till höger, den har jätterolig krage och dekoren är enkel men effektiv. I tröjan till vänster har man använt flätteknik på ett kul sätt, här skulle man kunna göra några små förändringar om man ville "piffa" till den ytterligare. (Lite påverkad av språket i 70-talets mönster måste man väl få bli..."piffigt" verkar ha varit ett verkligt modeord då!)

Klänningen i grått med färgglada ränder fick mig också att få lust att börja sticka. Jag är ingen klänningsmänska, men tänk er modellen avkortad till en kofta istället så kunde den vara helt användbar i dag också! På tal om användbart i dag, så allt som finns i samlingen är kanske inte helt möjligt att uppdatera. Som mönstret här nere till vänster...Undrar vad min man skulle tycka om jag skulle tillverka en sådan väst som den här nedanför åt honom?

På det hela taget var titten i svärmors vaxdukshäften en kul tidsresa som bjöd på många roliga tankar och inspiration. Lite matrecept följde också med hem, så nu skall jag ta och prova dessa när tillfälle bjuds.

Samtidigt har jag också hunnit en bra bit på mitt stora projekt. Nu är min vita kofta snart klar! I kväll har jag börjat sy ihop den och efter det är det bara att sticka sjalkragen och sy i knappar. Nedan följer en bild på delarna när jag blockade dem under gårdagen. Jag brukar använda en madrass övertäckt med gamla handdukar som underlag, perfekt för ändamålet! Bildkvaliteten är inte den bästa, men i ivern att visa vad jag åstadkommit får det bli en sekundär fråga.

När jag kom hem insåg jag att den krans jag hade på ytterdörren inte riktigt kändes rätt, den hade ett väldigt tydligt vårtema. Så då tog jag i all hast och gick via den billiga hobbyaffärskedjan och skaffade tillbehör till en ny, mer somrig krans. Den blev i kitschigaste laget, men jag kunde bara inte motstå att också klistra på ett litet fågelpar som häckar bland sommarblommorna. Huvudsaken är att vi blir glada av åsynen när vi kommer hem, och den effekten har den!