Hantverksterapi i vintermörkret

Under årets mörkaste dag behöver i alla fall jag lite färg och ljus för att pigga upp mig. Jag tänkte därför dela med mig av några ljusa detaljbilder av en vacker folkdräkt som finns i min ägo. Denna Lappfjärdsdräkt har gått i arv från min mors sida under många år, de äldsta delarna torde vara från början av 1900-talet. Tyvärr har jag inget fotografi där jag har den på mig, men länkar här till en bild med andra som bär den.

Den del av dräkten jag själv tycker är allra vackrast är skjortan. Jag har två skjortor, en som torde vara gjord på 1960-talet och en som är mycket äldre. Den är av storleken att döma troligen en barnskjorta och från tidigt 1900-tal. På bilden ovan är den äldre nedtill. Broderierna är gjorda med röd tråd på vit botten och utförda med symaskin.

Närbilden av kragen till höger visar den äldre skjortan, observera den svarvade knappen av ben. Denna saknar broderier längs knäppningen medan den yngre skjortan har mer broderier runt halsen och längs axlarna. Detta har troligen att göra med att den varit avsedd för barn. I boken Högsäng och klädbod av Hjördis Dahl finns bilder av kvinnoskjortor tagna på 1920-talet och dessa har broderi i samma utsträckning som min damskjorta.

Det är ganska många tekniker som man har fått in på ett och samma plagg! Jag är själv inte någon kännare av broderitekniker, men utgående från boken har jag identifierat tekniken som håller samman vecken som daldersöm.

 

Till sist en bild där ni kan se en skymt av den grannröda kjolen med svaga randningar i grönt och gult. förklädet är samma färg som kjolen och även det är från tidigt 1900-tal. Det knyts med ett vävt band i rött och vitt med stora tofsar. Enligt sagesmännen i boken fick man lov att knyta de långa banden i en rosett på magen, för de var ständigt i vägen trots att plaggen endast användes till fest. Som parentes får man komma ihåg att de finlandssvenska folkdräkterna återupplivades i början av 1900-talet på initiativ av en urban borgarklass som ville rädda den genuina allmogekulturen från att utplånas av industrialisering och modernisering. Kanske var det därför den användarvänliga aspekten av dräkten inte prioriterades...